Antal bönder i sverige 2022: sveriges 10 största gårdar
Jordbruksstatistisk sammanställning 2023
Fakta: Vad är en hektar? Hektar är en äldre måttenhet som ofta används när man mäter landområden, till exempel större tomter eller skogs- och jordbruksmark. En hektar motsvarar arean av en kvadrat med meters sidor m × m eller 10 kvadratmeter. Det går hundra hektar på en kvadratkilometer. I statistiken över markanvändning använder vi måttenheten hektar för att beskriva de olika marktyperna, eftersom den redovisade marken ofta har så liten yta att kvadratkilometer är en för stor enhet. Största delen av jordbruksmarken är åkrar Jordbruksmarken motsvarar 7 procent av den totala landytan i Sverige. Den kan delas in i två huvudgrupper, åkermark och betesmark. Av Sveriges jordbruksmark står åkermarken för 85 procent och betesmarken för 15 procent. Under de senaste åren har det försvunnit mycket åkermark i Sverige samtidigt som befolkningen har vuxit. År fanns det drygt 0,2 hektar åkermark per person. Det kan jämföras med då vi hade som mest åkermark, 0,7 hektar per person.
Antal bönder i sverige 2022:
Kakor på scb.se
Sveriges självförsörjningsgrad Sveriges självförsörjningsgrad Förutom mat är vi också beroende av att importera varor för att kunna driva ett eget lantbruk. Vi importerar energi, foder, bränsle, gödselmedel, växtskyddsmedel, utsäde och reservdelar. Vår egen produktion av exempelvis spannmål, sockerbetor, morötter och ägg är godtagbar. Men för att klara behovet av frukt, grönsaker, ost och i stort sett allt kött är vi starkt beroende av import. Försörjningsgrad i när det är kris Försörjningsgrad i när det är kris En högre försörjningsgrad gör att Sverige blir mer robust för att till exempel för att kunna hantera olika typer av kriser eller handelshinder. I fredstid handlar det om att ge utrymme för en mer hållbar produktion, större möjligheter till konsumtion och export av bra livsmedel med lägre klimatpåverkan. Det i sin tur skapar också fler och stabila arbetstillfällen. Handel inom Europa och globalt är något positivt och ligger inte i motsättning till en ökad självförsörjning.
Avkastningen från betesvall ingår inte. Arealerna i tablån avser bärgade areal för respektive gröda. Det används större areal åkermark till spannmålsodling i slättbygderna än i skogsbygderna och Norrland. Ekologisk spannmålsproduktion är vanligast i Östergötlands län och Västra Götalands län sett till odlad areal Alla spannmålsgrödorna hade lägre avkastningsnivåer än under Odlingsåret har präglats av en kall och regnig vår följt av sommartorka och när det var dags att påbörja skörden i augusti kom stora regnmängder som försvårade och försenade tröskningen. Detta har bidragit till den låga totalskörden av spannmål Efter vete är korn den vanligaste spannmålsgrödan sett till antal skördade hektar. Vid ekologisk odling är det havre som är vanligaste spannmålsgrödan sett till antal skördade hektar. Vall och majs Det mesta av slåttervallen som odlas i Sverige används till djurfoder. I slättbygderna odlas även vall för att tröska fröna och brukades drygt 22 hektar till vallfröodling.
Försörjningsgrad
Sammanfattning Antalet kvinnliga jordbrukare ökar Antalet kvinnor som var jordbruksföretagare i enskild firma uppgick till 10 år , vilket är knappt fler än Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år till 58 Jämfört med då antalet uppgick till 58 är det en minskning med knappt en procent. Företag med mindre än två hektar åkermark och företag med mer än hektar åkermark har dock ökat i antal mellan åren och Stor andel jordbrukare över 65 år med enskilda firmor Mer än var tredje jordbruksföretagare som drev enskild firma var 65 år eller äldre år , vilket är en ökning jämfört med Knappt en fjärdedel av jordbruksföretagarna var under 50 år. Skillnaden i åldersfördelning mellan kvinnor och män var relativt liten. Andelen yngre företagare var något högre bland kvinnorna än bland männen. Syfte I denna statistikrapport redovisas antal företag och arealer fördelat på bland annat företagskategori och driftsinriktning.