Astma luftrörsvidgande: luftrörsvidgande vid hosta
Luftrörsvidgande receptfritt apotea
Inhalatorer Vad finns det för medicin mot astma? För att du ska kunna leva ett aktivt liv utan begränsningar är det viktigt att du får rätt astmamedicin och rätt astmainhalator. Det finns i stort sett två typer av läkemedel mot astma : förebyggande medicin som minskar den underliggande inflammationen i luftrören och luftrörsvidgande medicin som används vid behov, till exempel vid akuta besvär eller för att undvika att astman försämras under träning. Oftast andas medicinen in med en astmainhalator. Målet med medicineringen är att du ska vara fri från symtom och att dina lungor ska fungera normalt. För att nå dit är det viktigt att du följer din läkares behandlingsplan och tar din förebyggande astmamedicin regelbundet, även om du periodvis tycker att du mår bra. Det är viktigt att du är trygg med din inhalator och vet när du har gjort rätt - och ännu viktigare att du vet när du gjort fel för fel gör man ibland lite till mans så att du kan korrigera felet och får i dig den dos du skall ha.
Astma luftrörsvidgande:
Läkemedel mot astma
Snabbverkande luftrörsvidgande Snabbverkande luftrörsvidgande medicin De allra flesta som har astma har en snabbverkande luftrörsvidgande medicin som de har fått på recept. Du använder den om du får en akut astmaattack eller i förebyggande syfte innan du anstränger dig fysiskt eller utsätter dig för annat som kan utlösa astman. Har du inte så mycket besvär av astman kan du ibland behandla den med enbart en snabbverkande luftrörsvidgare. Så fungerar medicinen Medicinen vidgar luftrören genom att binda sig till speciella mottagare i luftrören, så kallade betareceptorer. När medicinen gör det går en signal till luftrörens muskler att slappna av. På så sätt vidgas luftrören, vilket underlättar för dig att andas och hosta upp segt slem. Använd vid behov Snabbverkande luftrörsvidgande medicin doseras vid behov när du får ett akut astmaanfall eller strax före fysisk ansträngning. Om du behöver använda din luftrörsvidgare ofta och mycket, kontakta din läkare.
Astma inhalator
Ge en gåva Astma Astma är en folksjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerade, vilket innebär att de är extra känsliga. Symtom astma Astma kännetecknas av återkommande perioder av hosta, väsande eller pipande andning, tryckkänsla över bröstet och svårigheter att andas. Vid ett anfall drabbas många av djup ångest. Anfallen kan pågå länge Hostan vid ett astmaanfall kan vara torr, men oftast hostas ett segt slem upp. Anfallen kan vara från några minuter upp till flera timmar, men de kan också pågå längre, status astmaticus. Personer med astma har ofta besvär nattetid eller under tidiga morgontimmar, speciellt under perioder då astman är på väg att försämras. Typiskt för sjukdomen är också att lufthindret varierar. Ibland känner man av sjukdomen och emellanåt känner man sig helt frisk. Det är något som bör undvikas eftersom det kan leda till komplikationer i form av kroniska skador på luftrören. Optimalt är att ha en astmabehandling som gör att inflammationen dämpas eller försvinner, motståndet för luften blir så litet som möjligt och att känsligheten i luftvägarna minskar.
Vad finns det för medicin mot astma?
Press För mycket luftrörsvidgande ökar risken för förvärrad astma En stor del av alla barn i Sverige med astma hämtar ut så mycket luftrörsvidgande astmamedicin att det kan betecknas som överanvändning — något som kan öka risken för att astman ska försämras. Det visar en ny svensk studie på barn. Luftrörsvidgande mediciner i form av så kallade betastimulerare har länge rekommenderats som behandling av barnastma av den globala organisationen för medicinska riktlinjer, GINA. Numera rekommenderas dock inte barn över 6 år att använda luftrörsvidgande som enda medicin, utan en kombination av både inflammationshämmande och luftrörsvidgande läkemedel. En anledning är att studier på vuxna visat att överanvändning av luftrörsvidgande är kopplat till ökad risk för fler exacerbationer, det vill säga försämringsperioder i astman. Men det har varit oklart om dessa samband också gäller barn. Forskarna bakom den nya studien ville därför undersöka hur yngre barn påverkas av behandling med höga doser av luftrörsvidgande.