Binjurebarkens hormoner: binjurarna symptom ansiktet
Binjurebarkens hormoner:
Vilka hormoner finns det
Binjurarna glandulae suprarenales är organ i kroppen som hos människan sitter precis ovanför njurarna. Binjurarna är endokrina organ , och producerar ett antal viktiga hormoner , bland annat adrenalin och kortisol. En binjure väger normalt omkring 3,5 gram. Binjurebarkscancer är mycket sällsynt. Binjurebarken Den steroidhormonproducerande barken delas in i tre olika skikt med olika funktion. Dessa skikt är, utifrån och in, zona glomerulosa, zona fasciculata och zona reticularis. Zona fasciculata producerar glukokortikoider , som kortisol. Zona reticularis producerar androgener , framför allt dehydroepiandrosteron DHEA och androstendion. Binjuremärgen [ redigera redigera wikitext ] Binjuremärgens celler har sitt embryonala ursprung i neuralfåran , och dess celler är i princip modifierade nervceller. Detta gör att dessa celler inte kan ta upp energi ur fettsyror, utan måste få det via glukos eller ketonkroppar vid obehandlad typ 1-diabetes eller långvarig alkoholism.
Addisons sjukdom
Finlands Endokrinologförening rf Den uppstår oftast på autoimmun bas autoimmun sjukdom , då kroppen av okänd orsak börjar producera antikroppar mot binjurebarken, men sjukdomen kan också ha andra orsaker. Sjukdomssymtomen beror på hormonbrist, som kan vara av två olika slag; brist på kortisol eller glukokortikoider samt brist på mineralkortikoider som reglerar saltbalansen. Den livslånga ersättningsbehandlingen av hormonbristerna är så fysiologisk som möjligt. Vid stressituationer ökar kortisonbehovet och då måste dosen höjas. Människan har två binjurar. Dessa triangelformade organ är belägna på övre ytan av njurarna. En binjure väger endast ca 4 — 5 gram. Binjuren består av ett bark- och ett märgskikt, som funktionellt är helt olika. Addisons sjukdom innebär brist på binjurebarkens hormoner. Barkhormonerna är till sin struktur s. Aldosteron s. Aldosteron är viktigt vid regleringen av kroppens saltbalans och blodtryck. Kortisol s. Dess viktigaste effekter berör energiämnesomsättningen.
Kvinnliga hormoner
Kongenital binjurebarkshyperplasi Tidigare var tuberkulos en vanlig orsak till Addisons sjukdom i Sverige. I delar av världen är tuberkulos fortfarande en vanlig orsak till sjukdomen. Andra ovanliga orsaker till Addisons sjukdom är blödning i båda binjurarna. Det kan antingen vara kopplat till en infektion orsakad av framför allt meningokocker Waterhouse-Friedrichsens syndrom eller vara en följd av antifosfolipidsyndromet. Antifosfolipidsyndromet innebär att det finns en ökad risk för proppbildning som i sin tur kan leda till blödning i bland annat binjurarna. Även en hivinfektion kan orsaka Addisons sjukdom. Binjurarna kan också helt sluta att fungera vid inlagringssjukdomar som hemokromatos och amyloidos, och vid tumörsjukdomar med metastaser i binjurarna. Det finns ytterligare sjukdomar som kan leda till binjurebarksvikt genom att de påverkar hormonet ACTH adrenokortikotropt hormon. ACTH tillverkas i hypofysen och styr bildningen av kortisol.
Ordet hormon kommer av det grekiska ordet hormonsom betyder pådrivande. Hormoner är kemiska budbärare i kroppen. De görs i en körtel i någon del av kroppen och transporteras med blodet till andra organ, där de behövs. Det finns många olika slags hormoner, som görs i många olika körtlar i kroppen, t ex bildas binjurebarken glukokortikoider, mineralkortikoider och androgener. De olika hormonerna i kroppen har en mängd uppgifter, t ex att klara värme och kyla, stress och svält, att motverka vätskebrist, infektioner, skador och blödningar. De styr fortplantningen, vilket bl a omfattar produktionen av ägg och spermier, graviditeten, födandet och bildandet av modersmjölk. Hormonerna styr även tillväxten och organutvecklingen, kroppens vätskevolym och dess kemiska sammansättning. Det är viktigt att hormonnivåerna i blodet är anpassade efter kroppens behov. I hjärnan finns två organ som huvudsakligen styr hormonregleringen. Hypothalamus reagerar på olika nervsignaler, bl a från sinnena och ger ifrån sig hormoner som verkar på hypofysen.