Smitta kräksjuka: Skillnaden mellan magsjuka och vinterkräksjuka
Andra benämningar: Akut smittsam icke bakteriell gastroenterit, Norwalkinfektion, Vinterkräksjuka, Winter vomiting disease. Sidans information Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete. Calicivirus orsakar stora återkommande årliga epidemier i samhället, framförallt på vinterhalvåret. Calicivirus är också vanligt som smitta på sjukhus. Inte sällan måste hela sjukhusavdelningar stängas för sanering. Flera livsmedelsburna utbrott rapporteras årligen. Djupfrysta importerade hallon, ostron och livsmedel som förorenats av en sjuk person är vanliga orsaker till utbrotten. Vad orsakar vinterkräksjuka och hur sprids det? I gruppen humana calicivirus ingår noro- och sapovirus. Humana norovirus uppträder i tre genogrupper med ett stort antal genotyper. Sapovirus uppträder i fem genogrupper, varav fyra är humana.
Vinterkräksjukan - så tar ni er igenom magsjukans högsäsong
Vinterkräksjukan - så tar ni er igenom magsjukans högsäsong Vinterkräksjukan - så tar ni er igenom magsjukans högsäsong Vinterkräksjuka är många föräldrars skräck, med kräkningar, diarréer och feber som kan svepa igenom hela familjen. Knodds barnspecialister ger sina bästa råd om hur du tar dig igenom smitta, vab och dagarna när hela familjen är sjuk. Under vinterhalvåret är det många infektionssjukdomar som florerar, när både vuxna och barn spenderar mer tid inomhus och på en mindre yta nära andra. Men av alla vanliga sjukdomar är vinterkräksjukan en av de mest fruktade. Hela familjer kan drabbas i en våg, och det kan vara svårt att hitta orken att byta lakan när man knappt själv kan lämna badrumsgolvet. Vinterkräksjuka är en magsjuka som orsakas av ett calicivirus och är vanligast under vinterhalvåret, från november till april. De vanligaste symtomen hos barn är ont i magen, kräkningar, diarré och feber. Anledningen till att den är så ansträngande för småbarnsfamiljer handlar främst om att symtomen kan komma snabbt och bli kraftiga, samtidigt som sjukdomen är mycket smittsam.
Men vad är egentligen skillnaden mellan magsjuka och vinterkräksjuka? Och finns det något man kan göra för att skydda sig mot att bli smittad av vinterkräksjuka eller magsjuka? Min Doktors läkare ger svar och hjälper dig reda ut begreppen. Varför blir man magsjuk och vinterkräksjuk? Magsjuka brukar man kalla det när man fått en infektion i mag- eller tarmsystemet. Infektionen kan ha orsakats av virus, bakterier eller parasiter. Magsjuka är alltså ett slags samlingsnamn för dessa infektioner. Vinterkräksjuka är en mer specifik infektion som är orsakat av ett virus som kallas calicivirus. Det tar vanligtvis mellan 12 och 48 timmar från det att du blir smittad tills du blir sjuk, och du blir oftast bättre inom ett till tre dygn, förklarar Harald Zetterquist, läkare hos Min Doktor. Magsjuka sprids via direktkontakt eller mat De virus, bakterier och parasiter som orsakar magsjuka kan spridas genom direktkontakt med en person som är sjuk, eller via mat som hanterats av en person som är infekterad.
Smitta kräksjuka:
Sjukdomsinformation om calicivirus (noro- och sapovirus)
Det innebär att smittspridningen väntas öka den närmaste tiden, både i samhället och inom vården. Sökningar på Sjukdomsfall kan förekomma under hela året, men vanligtvis syns en påtaglig ökning av vinterkräksjuka mellan november och april. Förra året såg vi en utdragen smittspridning, då förhållandevis många fall rapporterades in sent under säsongen. I början av covidpandemin var det väldigt få fall av vinterkräksjuka, men de senaste säsongerna har varit kraftfullare än innan pandemin. Det återstår att se om det är trend som håller i sig, säger Elsie Ydring, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten. Vinterkräksjuka är mycket smittsamt Viruset som orsakar vinterkräksjuka är mycket smittsamt och kan spridas både mellan människor och från föremål i omgivningen. God handhygien är en av de viktigaste åtgärderna för att skydda mot smitta, både inom hälso- och sjukvården och i övriga samhället. Genom att rutinerna för god vårdhygien följs kan smittrisken bland inneliggande patienter minskas.